Några vänner som deltog igår skrev (översatt):
Igår var en storslagen dag. Idag är universiteten fortfarande blockerade i stor skala och rörelsen ser ut att hålla i sig. Regeringen har allvarliga problem.
Hur som helst handlar det om den största gymnasierörelsen sedan 1986. Den har i storlek passerat både studentprotesterna 2005 och 2016, som båda var riktade mot reformer av arbetsrätten. I det här fallet handlar det inte om ett motstånd mot en specifik reform, utan om krav på resurser till skolan och ett avskaffande av Parcoursup-algoritmen (som skickar studenter vidare till universitetet efter gymnasiet och därmed reproducerar de klassstrukturer som studenterna upplever från högstadiet och framåt).
De officiella gymnasieorganisationerna säger att det krävs ett anslag på 10 miljarder för att häva blockaderna på gymnasieskolorna. Nu kommer rörelsen att kunna fortsätta som längst till den 16 oktober, eftersom det därefter är två veckors lov och allt då stannar av automatiskt. Den 17 oktober är det Gula västarnas nationella aktionsdag och direkt efter lovet blir det en riksomfattande strejk anordnad av fackförbunden den 5 november.
Detta är alltså kalendern framöver. Regeringen famlar i blindo och har från och med i dag stoppat användningen av chockgranater efter att en 14-åring förlorat en hand.
Samtidigt på den institutionella sidan vann LFI (La France Insoumise, Det Okuvade Frankrike) kampdagen med 6–0 i går tack vare Mélenchon satte in partiets egna ordningsvaktstjänst för att gå emellan och stoppa polisvåldet (vilket misslyckades) – och Saint-Denis borgmästare Bally Bagayoko som bildade en mänsklig kedja mot polisens framryckning. Jag vet inte om ni såg det, men det var ren och skär magi.
Högern stärker sin position som lag- och ordningens parti, men utan att nå något större genomslag utanför sina egna kretsar.
